Obligationer är ett lån mot ränta som i princip vem som helst kan ge ut, oftast med löptider på flera år.

Obligationer är i juridisk mening ett skuldebrev, bevis för att fordran finns, som är räntebärande.

Den största utgivaren av obligationer i Sverige är Riksgäldskontoret. De ger ut obligationer för att finansiera statens upplåningsbehov.

Det är inte bara staten som ger ut obligationer. Även banker och hypoteksinstitut ger ut obligationer.

Konstruktionen är enkel

Konstruktionen är enkel. Ett värdebevis, skuldebrev, som kallas obligation bjuds ut till försäljning. Villkoren är att utgivaren löser obligation till i förväg fastställt pris. Låt anta att en obligation har ett nominelltvärde, ursprungligt värde, på 200 kronor. Utgivaren betalar innehavaren när lånetiden löpt ut 200 kronor.

För att det skall vara någon vits med att köpa en obligation är att man betalar ett lägre pris än 200 kronor. Hur mycket lägre beror på hur lång löptiden är och vilken ränta man vill ha.

Nollkupongare

Nollkupongare löper inte med ränta. Räntan betalas vid inlösningstillfället.

Kupungsobligation

Obligation kan löpa med ränta, det vill säga att innehavaren av obligationen får utbetald ränta under löptiden. Datum för utbetalning av ränta är förutbestämd. Dessa obligationer kallas för kupungsobligationer.

Obligation som löper med ränta betyder att ränta betalas ut efter angiven betalningsplan. Vanligt är att svenska statsobligationer betalar ut ränta en gång om året.

Staten och pengar

Statens behov av att låna pengar borde i princip vara lika med budgetunderskottet men så är det inte alltid. Även om staten har överskott i budgeten finns det utstående lån som måste lösas. Eftersom staten sällan har de pengarna tillgängliga så lånar staten för att betala andra lån. Staten behöver inte ta upp banklån, även om de skulle kunna det. De ger istället ut obligationer för att finansiera behovet av pengar.